Inom intensivvården har utvecklingen av Medicinteknisk utrustning de senaste tio åren gått mycket fort framåt och blivit allt mer avancerad. Utbildning och kompetensutveckling inom medicinsk teknik skaar en trygg och säker miljö för både patient och vårdpersonal och är ett led i patientsäkerhetsarbetet. Utbildning inom medicinsk teknik har sett olika ut genom åren och webbaserad utbildning är ett inlärningssätt. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar av webbaserat utbildningsverktyg för Medicinteknisk utrustning ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer av åtta intensivvårdssjuksköterskor på ett sjukhus i Mellansverige.

I takt med en åldrande befolkning, kortare vårdtider inom specialistsjukvården samt en önskan av vårdtagaren att få vårdas i hemmet har närvaron av Medicinteknisk utrustning ökat inom hemsjukvården. Distriktssköterskan utför mycket ensamarbete vilket kräver en bred kompetens. Syftet med denna studie är att beskriva distriktssköterskors upplevelser i handhavandet av och ansvaret för den medicintekniska utrustningen för personer som vårdas i hemmet. Metoden som valdes är en kvalitativ metodologi och kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med tio distriktssköterskor. Ur intervjumaterialet identifierades ett tema, tre kategorier och tio underkategorier.Resultatet visar att distriktssköterskorna känner ett stort ansvar inför handhavandet av den medicintekniska utrustningen men de anser ansvaret vara hanterbart.

Inom intensivvården har utvecklingen av Medicinteknisk utrustning de senaste tio åren gått mycket fort framåt och blivit allt mer avancerad. Utbildning och kompetensutveckling inom medicinsk teknik skaar en trygg och säker miljö för både patient och vårdpersonal och är ett led i patientsäkerhetsarbetet. Utbildning inom medicinsk teknik har sett olika ut genom åren och webbaserad utbildning är ett inlärningssätt. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar av webbaserat utbildningsverktyg för Medicinteknisk utrustning ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer av åtta intensivvårdssjuksköterskor på ett sjukhus i Mellansverige.

I takt med en åldrande befolkning, kortare vårdtider inom specialistsjukvården samt en önskan av vårdtagaren att få vårdas i hemmet har närvaron av Medicinteknisk utrustning ökat inom hemsjukvården. Distriktssköterskan utför mycket ensamarbete vilket kräver en bred kompetens. Syftet med denna studie är att beskriva distriktssköterskors upplevelser i handhavandet av och ansvaret för den medicintekniska utrustningen för personer som vårdas i hemmet. Metoden som valdes är en kvalitativ metodologi och kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med tio distriktssköterskor. Ur intervjumaterialet identifierades ett tema, tre kategorier och tio underkategorier.Resultatet visar att distriktssköterskorna känner ett stort ansvar inför handhavandet av den medicintekniska utrustningen men de anser ansvaret vara hanterbart.

I takt med en åldrande befolkning, kortare vårdtider inom specialistsjukvården samt en önskan av vårdtagaren att få vårdas i hemmet har närvaron av Medicinteknisk utrustning ökat inom hemsjukvården. Distriktssköterskan utför mycket ensamarbete vilket kräver en bred kompetens. Syftet med denna studie är att beskriva distriktssköterskors upplevelser i handhavandet av och ansvaret för den medicintekniska utrustningen för personer som vårdas i hemmet. Metoden som valdes är en kvalitativ metodologi och kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med tio distriktssköterskor. Ur intervjumaterialet identifierades ett tema, tre kategorier och tio underkategorier.Resultatet visar att distriktssköterskorna känner ett stort ansvar inför handhavandet av den medicintekniska utrustningen men de anser ansvaret vara hanterbart.

Patientövervakningssystem (eng., Patient data management systems) måste hantera olika datakällor som patientmonitorer, ventilatorer och pumpar. Målet med detta arbete var att utveckla ett generellt och underhållsbart medicinskt protokoll samt ett databassystem för att hantera patientdata från olika medicintekniska instrument inom intensivvården.Ett prototypsystem med databas och experimentellt kommunikationsprotokoll skapades och utvärderades tekniskt mot övervakningsmonitorn Philips MP30. Systemet utvecklades i programmeringsspråket C# och använder sig av en MySQL-databas.Studien visar att det är möjligt att skapa ett protokoll som hanterar olika medicinska datakällor. Rapporten beskriver det framtagna protokollet, datastrukturer, arkitektur samt förekommande relaterade kommunikationsstandarder som används inom sjukvården..

Title:The issue of unplanned stoppages caused by failure in medical technology equipment ? A study within the hospital of Kalmar with a focus on manage-ment, security and quality Author:Anna Förster, Ambika Linder, Sandra Nyqvist Tutor:Thomas Karlsson Institution:Linnaeus School of Business and Economics - Linnaeus University Kalmar Date:2011-01-14 Purpose:The purpose of this study was to examine unplanned stoppages caused by medical technology equipment failure in the healthcare operation within the hospital of Kalmar. Our study is based on a number of specifically selected incidents which show the consequences these disruptions cause in management, security and quality within the operation. Our intention was also to examine what role the medical technology department of the hospital plays in the care production operation during these unplanned stoppages. Method:Through a qualitative study we have generated material from a number of interviews with staff working in the hospital of Kalmar.

Rapporten som du nu håller i din hand är en beskrivande uppsats om den så kallade medicintekniska produktionssektion inom ett företag i medicinteknik . Medicinteknisk produktion är en speciell bransch där mängder av regler och förordningar måste följas. Kvaliteten måste vara hög eftersom människor är beroende av utrustningen och produkterna som tillverkas. Olika typer av certifieringar är ett krav från myndigheter och måste införskaffas och följas. Det görs regelbundna kontroller av myndigheter i syfte att se så att allt går rätt till.

I hälso- och sjukvården i Sverige används ett flertal medicintekniska apparater och IT-system. Ofta läser man av en skärm på den medicintekniska apparaten och noterar informationen på papper för att sedan manuellt mata in dessa uppgifter i IT-systemen. Detta manuella mellanled finns det önskemål och förhoppningar om att slippa. Man vill kunna överföra information automatiskt mellan den medicintekniska apparaten och IT-systemet, med andra ord vill man integrera dem. För att åstadkomma detta måste ett antal grund-läggande förutsättningar uppfyllas.

Vi har i samarbete med HemoCue AB utfört ett exemensarbete inom konstruktionsteknik.  HemoCue AB utvecklar, tillverkar och marknadsför patientnära Medicinteknisk utrustning. De erbjuder testning av patienter på ?plats? med samma  noggrannhet och precision som om testet skulle ske på ett laboratorium med ett laboratorium instrument. Syftet med detta projekt var att ta fram en laddstation till ett mätinstrument.De krav som vi hade att följa var många, de mest utslagsgivande var dock att laddstationen skall vara placerad liggandes på bordet och att användning av instrumentet under laddnings tiden skall vara möjlig utan några som helst problem.De metoder som vi valt att arbeta efter är dels Brainstorming och dels Fredy Olssons metoder för Princip- och primär konstruktion(1976). Vi har även tittat en del på Arne Åkessons tillverkningskonstruktion(1981). Att vi valt att arbeta med dessa är för att få med all viktig dokumentation, från idé till färdigt konstruktions underlag.Detta examensarbete har resulterat i en prototyp av en laddstation som uppfyller samtliga krav och önskemål som vi haft att arbeta efter.  Det underlag som vi tagit fram kommer HemoCue AB troligtvis att utveckla ännu lite längre innan laddstationen kommer att i bruk..

Vi har i samarbete med HemoCue AB utfört ett exemensarbete inom konstruktionsteknik.  HemoCue AB utvecklar, tillverkar och marknadsför patientnära Medicinteknisk utrustning. De erbjuder testning av patienter på ?plats? med samma  noggrannhet och precision som om testet skulle ske på ett laboratorium med ett laboratorium instrument. Syftet med detta projekt var att ta fram en laddstation till ett mätinstrument.De krav som vi hade att följa var många, de mest utslagsgivande var dock att laddstationen skall vara placerad liggandes på bordet och att användning av instrumentet under laddnings tiden skall vara möjlig utan några som helst problem.De metoder som vi valt att arbeta efter är dels Brainstorming och dels Fredy Olssons metoder för Princip- och primär konstruktion(1976). Vi har även tittat en del på Arne Åkessons tillverkningskonstruktion(1981). Att vi valt att arbeta med dessa är för att få med all viktig dokumentation, från idé till färdigt konstruktions underlag.Detta examensarbete har resulterat i en prototyp av en laddstation som uppfyller samtliga krav och önskemål som vi haft att arbeta efter.  Det underlag som vi tagit fram kommer HemoCue AB troligtvis att utveckla ännu lite längre innan laddstationen kommer att i bruk..

Detta examensarbete har genomförts på avdelningen Mätteknik & Teknologi (REI) på Siemens Industrial Turbomachinery AB i Finspång. Målet med arbetet var att konstruera och designa en ny utrustning för kalibrering av brännarna till gasturbinen SGT-750. Dagens befintliga utrustning har ett stort kalibreringsbehov och genom att ersätta komponenter i dagens utrustning med nya som är mer optimala för kalibreringen fås bättre mätnoggrannhet, beräkningarna blir enklare och kalibreringsbehovet av utrustningen blir mindre. Därmed skapas en tidsvinst för företaget. Idag används mätsträckor i utrustningen och de kommer i den framtagna utrustningen att ersättas av en massflödesmätare av typ Coriolis.På grund av att examensarbetet är ett delprojekt i ett större projekt som har försenats, mot förväntad tidsplan, så har examensarbetets huvudsakliga innehåll ändrats under projekttiden.

Med denna rapport vill vi försöka klarlägga vad allmänheten egentligen anser om polisens uniform, utrustning och attityd. Vi har valt att avgränsa vårt arbete genom att undersöka skillnaderna mellan den gamla uniformen m/92 och den nya uniformen m/04. Vi har bortsett ifrån genusperspektivet då vi endast har använt oss utav en manlig polismodell i vår undersökning. Underlag till denna rapport har varit intervju med Christer Olsson på RPS, debatter om polisuniformen på Internet och polisens hemsida, samt att vi genomfört en undersökning där 90 personer fördelade på 45 män och 45 kvinnor, har fått titta på fotografierna av en polis som är antingen glad/positiv eller bestämd/allvarlig. Utifrån en given situation har de därefter fått välja fram den polis som de anser sig vilja bli bemött av med hänseende till uniform, utrustning och attityd.

Syftet med detta examensarbete var att utveckla en utrustning för test av larmsystem uppbyggda med CareTech?s Smart Call-produkter. Testutrustningen ska kunna upptäcka problem i kommunikationen mellan dessa enheter. Den ska också kunna mäta matningsspänningen till enheterna under en viss tid och visa om spänningen har varit lägre eller högre än tillåtna värden..

Frågan om polisens uniform har debatterats flitigt i Sverige under 2007. Vi har under-sökt vilka åsikter allmänheten har om polisens nuvarande uniform och utrustning genom en fotoenkät. Syftet är att utröna om det finns någon uniformskombination som allmänheten föredrar och ifall åsikterna varierar beroende på i vilken situation personen möter polisen. Enkäten besvarades av 30 män och 30 kvinnor. Personerna har fått se tio bilder av en polis med olika uppsättningar utrustning, i tre olika scenarion.